Nytt om kemi och gifter

En förälder vill skydda sina barn mot så många faror som möjligt. Därför varnar man för att ta emot godis från främlingar, och förmanar barn att titta åt båda hållen innan de går över gatan. Men dessvärre finns det faror som på olika sätt smyger sig på, och som det är svårt att skydda sig mot. Det gäller bl.a. olika giftiga ämnen som finns i vår omgivning, inte sällan i leksaker och vardagsföremål.

Bisfenol A

Ett av de ämnen som har debatterats mest de senaste åren är bisfenol A, och det finns goda skäl för detta. Ämnet finns i plast, och är en av de allra vanligaste beståndsdelarna i plaster av alla slag. Bisfenol används ofta för att härda plaster, och finns därför i nappflaskor, tandproteser och i kvitton. Sedan juli 2011 får nappflaskor som innehåller ämnet inte säljas i Sverige, och sedan april 2012 får ämnet inte heller finnas i burkar med barnmat riktade till barn under tre års ålder. Liknande regler finns i USA, Kanada och många andra EU-länder.

Bisfenol A har satts i samband med ett så stort antal sjukdomar att det nästan vore lättare att lista vad ämnet inte kan påverka. Fetma, cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar är besvär som finns i större utsträckning bland de som arbetar på plastfabriker där bisfenol A används än hos befolkningen i stort. Att bisfenol A har så många negativa hälsoeffekter beror på att det liknar de hormoner som den mänskliga kroppen producerar. Därför kan ämnet störa den mänskliga fortplantningsförmågan, vilket man har känt till sedan 1938.

Bisfenol A kan frigöras när plast som innehåller ämnet värms upp, exempelvis när en nappflaska värms upp i en mikrovågsugn. När ämnet finns i kassakvitton kan det överföras till huden hos den som tar i kvittot, framför allt om fingrarna är våta eller feta. En person som står i kassan i en butik tar enligt forskning som gjorts upp 71 mikrogram bisfenol A per arbetsdag. Man vet dock inte säkert hur bisfenol som tas upp genom huden påverkar hälsan, och inte heller hur stor mängd som är skadlig.

Ftalater

Medan bisfenol A används för att göra plaster hårda så används ftalater för att göra dem mjuka. Effekterna av de båda typerna av ämnen är dock ganska lika. Även ftalater tros kunna veka hormonstörande, och har även kopplats ihop med bröstcancer och övervikt.

Precis som bisfenol A används ftalater i många olika plaster. Det räcker med att se sig omkring för att inse att det mesta är gjort av plast numera, inte minst olika förpackningar som används för livsmedel. Men plastmaterial, och därmed ftalater, finns också på andra håll. Det kan handla om nagellack och andra typer av kosmetika, och om färger. Det är därför inte säkert att man skonar sina barn från ftalater genom att välja bort plastleksaker helt och hållet. Färgen på träklossarna kanske innehåller ftalater.